Julaftonsmorgon. Vaknar tidigt med en spänd förväntan inför dagen. Ser fram emot att träffa tomten, få öppna julklappar och äta massor av godis. Vilken härlig känsla. Kollar om tomten redan har varit och lämnat en liten julklapp, för det brukar han alltid göra. Och ser man på, han har inte glömt mig i år heller. En gång hade han lämnat en rullbandspelare. Då var lyckan på topp!
Går upp och ser den fint klädda granen och alla fina julprydnader som står på sina vanliga platser. Dagen sniglar sig fram och den första aktiviteten är måltiden klockan 13.00. Bruna bönor, korv, julskinka och tunga var mina julfavoriter som barn.
Klockan tre började Kalle Ankas jul på TV. Ytterligare en höjdpunkt. Tecknade program visades nästan bara på julafton.
När tomten då äntligen kommer är stämningen på topp. Alla sliter upp sina paket med en gång och jag tror aldrig att jag har blivit besviken. Det ska väl i så fall vara för att jag aldrig fick den där hästen som jag önskade mig varje år. Men vad gjorde väl det egentligen? Jag är glad för att jag har fått uppleva härliga och fridfulla jular tillsammans med familjen. Skänker en tanke till alla de som inte har haft samma förutsättningar som jag har haft.
God Jul!
Idag har jag haft förmånen att vara med på babysim med lilla barnbarnet. Vad kul det var! Alla barnen verkade trivas i det varma sköna vattnet och det var en härligt lugn stämning. Idag var det sista gången för terminen så det var mest fri lek.
Tänk att dessa små krabater är så modiga att det inte bekommer dem något när de kommer under vattnet. När det var dags för att doppa huvudet såg man att hon gjorde sig beredd för då började hon att blinka lite.
Det var en fotograf med idag som fotograferade bebisarna när de var under vattnet. Det skall bli kul att se hur de bilderna blev. (På bilden är det en annan bebis men man får en uppfattning hur det ser ut där under vattnet).
Tänk om man skulle ta och utmana sig själv att släppa taget och göra sådant som man bara går och funderar på. Jag har flera saker som jag skulle vilja göra om jag fick den rätta motivationen. En del stora och en del mycket små. Men det är väl tur att jag inte är för impulsiv. Vem vet hur det skulle sluta då?
Om jag skulle utmana mig så kanske jag skulle göra något av följande:
Börja rida | Byta jobb | Dreja | Köra gokart | Resa till ovanliga platser | Skapa webbplatser i tid och otid | Gå danskurser | Spela teater | Engagera mej i biståndsarbete | Köpa ett torp
Men om man skulle hålla sig på rimlig nivå och göra något annorlunda under 30 dagar? Ja, det får jag ta och fundera på.
En person som uppmuntrar till detta är Matt Cutts som arbetar på Google. Kolla hans treminutersföreläsning!
Idag är jag upprörd över två saker. Det ena är att jag inte förstår hur Juholt kan sitta kvar som partiledare för sossarna. Jag har inte följt debatten grundligt men tycker ändå att förtroendet för honom är förbrukat. För länge sedan.
Det andra upprörande är att föräldrarna till de tre flickorna, som har varit åtalade för misshandel och sexuellt utnyttjande har blivit frikända. Samtidigt är det straffbart att göra en felparkering och att gå mot rött ljus. Var finns logiken? Och vad är det för samhälle vi lever i?
Nu blev jag upprörd över en sak till. Hur kunde Denise åka ur Idol när det fanns flera andra som gjorde sämre ifrån sig?
Det var en helt fantastisk resa vi var med om i början av 
september. Vi åkte med Kinaresor och strålade samman med gruppen på Pekings flygplats. Gruppen bestod av sjutton personer i åldrarna 24 – 72 år. Vår svensktalande kinesiske guide hette Karl och han var otroligt kunnig både vad det gäller svenska språket och Kinas historia.Första intrycket av gruppen var lite tafatt och alla verkade avvakta för att se vilka människor man skulle umgås med. Men efter två dagar släppte det och folk började prata mer med varandra.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om denna resa men tänker inte trötta ut med en massa skriverier utan låter bilderna tala istället. Hade önskat att vädret kunde vara lite mer fotovänligt men det är ju ingenting man kan göra något åt. Jag har valt att inte ”terja” bilderna för då skulle det nog se förskräckligt ut.
Himmelska Fridens torg är världens största torg.
Ingången till Den Förbjudna staden. I Den Förbjudna staden finns många tempel omgärdade av gårdar. Byggdes på 1400-talet. Namnet syftar på att det var förbjudet för vanligt folk att vistas innanför murarna.
Terrakottaarmén i Xi´an. De 8000 soldaterna gjordes manshöga i lera och anledningen var att de skulle vakta kejsarens grav. Arbetet påbörjades 246 f.kr. och avslutades 39 år senare. 700 00 arbetare och hantverkare arbetade med denna kejsargraven.
Taiji, den traditionella kinesiska skuggboxningen och många andra sorters aktiviteter i en jättefin park.
Fågelboet. Byggdes till OS 2008 och är Pekings nationalstadion.
Kinesiska muren. Åtta mil lång och världens största byggnadsverk. Byggd några hundra år före kristus med enbart mänsklig kraft.
Jag kommer kanske att lägga upp fler bilder på Flickr. Länk kommer i så fall senare.
Kände att jag behövde förnya mig lite här på bloggen så därför blir det lite bilder från sommaren som varit.
Mums vilket gott kakrecept jag har hittat. Enkelt, smidigt och väldigt gott. Och jag gillar sega saker. Om man kan stoppa dem i munnen vill säga…
Receptet kommer ur en av systrarna Eisenmans böcker.
Sega solrossnittar
200 g rumsvarmt smör
2,5 dl socker
4 msk ljus sirap
2,5 dl vetemjöl
2 dl grahamsmjöl
1 tsk bakpulver
2 msk vaniljsocker
1,5 dl solroskärnor
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader.
Rör smör och socker poröst, tillsätt sirap och blanda. Rör samman alla torra ingredienser och blanda sedan allt till en smidig deg. Jag brukar använda matberedaren. Det tycker jag är väldigt smidigt.
Kavla ut degen på ett bakplåtspapper så den täcker nästan hela plåten. Strö över lite solrosfrön och platta till så att solroskärnorna fastnar lite. Grädda mitt i ugnen i cirka 15 minuter. Skär längderna till snittar när de svalnat något.
I går hade vi besök av vårt lilla barnbarn och hennes fina mamma. Det är så underbart att hålla det lilla livet och studera alla härliga ansiktsuttryck. Allt ifrån en lugnt leende bebis med stora ögon till en skrikande unge med ett högrött ansikte. Och det skiftar väldigt snabbt.
Vi kom att tala om hur det är med så här små bebisar och hur olika de kan vara. Jag tog fram en anteckningsbok som jag skrev i när barnen var små. Det är värt mycket att ha dessa små episoder nedtecknade, annars skulle de vara förlorade i ett dåligt minne. I början skrev jag mest om sov- och mattider. Men ju äldre de blev hände det ju fler saker som är så kul att läsa om så här långt senare.
Jag hittade också en dikt som jag skrev 1987 och som jag helt hade glömt bort. När jag läser den nu så tycker jag att den är riktig bra 
Den har ingen rubrik. Jag kallar den bara för En dikt:
Jag vaknar en morgon och känner mig glad
Idag blir en dag på ett oskrivet blad
En glädje så stor att få finnas till
att göra bra saker och precis vad jag vill
När kvällen är kommen och dagen är slut
så vet jag hur denna dagen såg ut.
